Att köra med hästsläp är inget jag gör med glädje.
Jag gör det, men känslan av osäkerhet blir inte så mkt bättre trots att jag gjort det
många många gånger nu.
Att arbeta med sig själv mentalt lyckas inte riktigt. Jag tror mycket bottnar i känslan av ett väldigt stort ansvar som jag tar i och med att jag lastar in hästen och att det är bara mitt ansvar att se till att det blir bra.
Min självkänsla är inte tillräckligt stark för att jag ska känna att jag duger till och att ansvaret är enormt.
Någonstans inom mig så vet jag att jag är bra på att köra just hästsläp !
Faktiskt är jag det och det är nog tack vare att jag är noggrann och inget får gå fel.
Så hästen får åka bra, men det kostar på mig själv att allt ska vara så 100-igt perfekt !
INGET får gå fel !!! Och jag blir så super trött efter en sån här resa. Det känns ungefär som dagen efter en stor vild fest, när jag är klar med körandet. Illamående, yrsel, trötthet
Om man då tänker sig att jag skulle tävla också så inser man att det inte är nån större ide´som det ser ut just nu.
All energi går åt till själva resandet, att tänka sig att prestera ett gott resultat....Ja det förstår ni ju själva.
Koncentrationen och energin är ju utpumpad och kvar finns bara ett matt skal av mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar